På en fälttävlanstävling

Vad är fälttävlan? / Permalink / 1
När man väl kommit fram till en fälttävlanstävling skall man alltid första av allt, kolla att hästen är ok. Därefter, innan man lastar ur hästen ur transporten gå till sekretariatet och visa vaccinationsintyg m.m.
 
Sen när allt det "teoretiska" är gjort brukar jag gå och hoppbanan, hoppbanan brukar inte vara speciellt svår, utan motsvara 95 cm banhoppning i Debutant fälttävlan och 105 cm hoppning i Lätt klass. Hoppbanan innehåller ofta 
Jag brukar alltid gå hoppbanan minst 2 gånger, men inte fokusera för mycket på den. För första momentet på tävlingsdagen är dressyren.
 
Till dressyren rider jag fram ordentligt, precis som till en vanlig dressyrtävling. Ofta kan dressyren ligga på en liten "avlägsen" plats och man får räkna med en sträcka att gå för att komma dit. Det är alltid en "vanlig" dressyrdomare som dömer dressyrmomentet. Skillnaden mellan vanlig "dressyr" och fälttävlansdressyr är att domaren får döma mer än 40 st i fälttävlan. I "vanlig" dressyr har de ett maxantal på 40 st ekipage. Dressyren i fälttävlan har ofta "färre" bedömningspunkter, där kan till exempel uppridningen-halt-framridning vara en bedömning, medans ett "vanligt" dressyrprogram då har tre bedömningspunkter på denna inridning, så som inridningen, halten och sen sista biten fram till domaren. 

I fälttävlans dressyren får man rida med lite annorlunda utrustning än i "vanlig dressyr". Man får bland annat rida med pullarnosgrimma.
 

Indra fälttävlans dressyr 2013, maj.
 
Direkt när man ridit dressyrmomentet skall man iväg och göra sig i ordning för banhoppningsprovet. Banhoppningsprovet skall göras inom 30 minuter efter avslutad dressyritt. Om inte kan man bli utesluten. Detta betyder att det är brådis att byta om, både häst- och ryttarutrustning skall ofta bytas. Ibland kan vissa tävlingar skriva ut i sitt ryttarmeddelande att de tillåter en tid på 45 minuter efter avslutad dressyrritt. Detta för att banhoppningen troligen ligger långt ifrån dressyren/ parkeringen och då måste man ha möjlghet att hinna ta sig dit. Men man behöver aldrig lasta in hästen för att ta sig till det andra momentet, utan det är gångavstånd.
 
Till banhoppningsprovet behöver man inte rida fram speciellt mycket, utan mest få lite "snurr" på galoppen och släppa på "dressyrspärren". Hästarna är ju redan uppvärmda, mjuka och fina så det är endast något språng man behöver ta på framhoppningen. Jag brukar inte ta mer än 5 språng totalt. Beroende av häst såklart. Oftast är det mer ryttaren som behöver "tänka om" inför banhoppningen och behöver få några språng i sin kropp för att känna sig bekväm innan man går in på banhoppningsprovet.
 
Banhoppningensprovet måste som sagt göras inom 30 minuter efter avslutad dressyrritt, om inget anges i ryttarmeddelandet dvs. Och det är inte i någon speciell startordning, utan när man har hoppat fram och känner sig redo att gå in och göra hopprovet går man fram och "anmäler" sig till den som öppnat grinden. Ibland kan man få vänta länge om det är många som skall hoppa och ibland får man gå in direkt. Detta måste man ha i beräkningen.
 
För att få gå vidare till terrängen får man inte överskrida 16 hinderfel, (om jag minns rätt), blir det 20 hinderfel får man inte starta terrängen, inte heller om man är utesluten i banhoppningen. Vid första vägran får man 4 fel, vid den andra vägran får man ytterligare 8 fel att räkna med och därmed är man uppe i 12 hinderfel.
Varför man inte får ha för mycket hinderfel i banhoppningen för att få gå ut i terrängen är en säkerhetsgrej. Kan man inte visa att man klarar av att hoppa en bana är man troligen inte redo att gå ut i terrängen. 
 
 
Banhoppningsprov hösten 2012
 
 
 
Innan det är dags att gå i terrängen måste man ha veterinärbesiktigat hästen. Detta står på ryttarmeddelandet vilka tider man gör det, ibland innan dressyr, ibland precis innan banhoppningen och i vissa fall mellan banhoppningen och terrängen. 
 
Men något som man också måste göra innan man startar terrängen är att lära sig terrängbanan! Och hur gör man det då? Jo, man går den långa terrängbanan. Den är lite olika lång beroende på vilket svårighetsgrad tävlingen är, men räkna kring 2,5 km i en debutant klass.
Ofta går man först en "gemensam banvisning", då är det en funktionär eller dyligt som går hela banan runt och berättar lite kort. Den gemensamma benvisningen brukar skrivas ut i ryttarmeddelandet altenativt också på anslagstavlan vid seketariatet, det är lite olika. Men det är alltid en gemensam banvisning, ibland vid två olika tider på dagen också så att det förhoppningsvis inte skall krocka med den tiden som man rider dressyren. 
 
Jag brukar oftast gå den gemensamma banvisningen först en sväng och sen direkt igen gå banan ensam, med mina föräldrar, kompisar eller dyligt för att kunna lära mig den. Sen går jag alltid några svängar till, totalt blir det ibland mellan 2 och 5 gånger som jag går banan. Det gäller att lära sig den ordentligt och "hitta" varenda sväng, sten och lära sig känna underlaget. För sen när man rider går det fort, då hinner man inte kolla efter...
 
Fälttävlan, sista hindret 90 cm, Maj 2013.
 
 
Nu fick jag skrivkramp, fortsättning kommer imorgon lördag...
 

Våren är påväg!

Allmänt / Permalink / 0
Åh, det är så otrolig roligt att rida just nu! Börjar hitta knapparna lite på Isola nu och börjar lära känna henne, börjar få ett förtroende. 

Idag red jag Isola på ett tre delat äppelbett för första gången, hon gick väldigt bra på det. Jobbade mycket tempoväxlingar i både trav och galopp, några steg fram och sedan några tillbaka. Hon var super fin när jag joggade av henne, rund och fin samt frustade ordentligt. Dock har vi lite svårt  vänster varv, det är mitt svåra och hennes med. Men efter en stund blev hon väldigt fin i vänster varv också.

Härligt att kunna rida ordentligt hemma på ridbanan redan i februari! Nu går vi in i mars och ljuset är med oss!
 
 
Har ni sett att Isola förresten har en vit fläck på vänstra sidan av halsen. Hon har även mycket vita hårstrån i manen och vita strån kan man även se i pälsen. Så inte riktigt helbrun är hon. 

<3

Allmänt / Permalink / 0
Jag saknar henne, varje dag, varje sekund.
Tänka sig att det kunde sluta så illa, att inte få dela många många år tillsammans med min Indra. Hade planerat så mycket. Tävlingar, föl, upplevelser etc. 

"Minnena är många, saknaden är stor.."
 
 
 
Till top