Tove Eriksson

Igår var som sagt jag iväg till Högbo för att tävla med Ligist, en klass startade vi. På framridningen och framhoppningen kändes han inte så bra. Lite seg och oengagerad, inte riktigt på hugget för dagen. Men när vi kom in på tävlingsbanan och startsignalen ringde så vaknade han till liv!

 

Startar ganska bra på hinder nr. 1, men på hinder nr. 2 så gör längre och längre, för att sedan "truta" ordentligt, eller nästan ta bettet mot hindret. Klipper av alldes för stort och jag hänger i tyglarna bakåt. Känns det som. Inte hinder nr. 3 skärper vi till oss och hoppar fint! In på hinder nr. 4 kommer vi lite intill, men får ett fint språng då Ligist var kvick i bena och fick upp höjden. Sen var det dags igen, in mot kombinationen gör sig Ligist långa och stark och galoppsprången blir längre och längre. Ser att vi ligger stort in i kombiantionen, men försöker bara behålla min position, hålla om benen och låta honom lösa hindret. Tre hinder kvar i grunden, som vi löste bra. En linje med 22,5 meter som var tänkta för 5 språng vilket vi också gjorde i grunden. Men till omhoppningen var planen att länga ut galoppsprången och rida framåt på 4 språng vilket troligen gjorde att vi var snabbast! Väldigt roligt att få vinna en klass då vi inte varit ute och tävlat på ett tag, men då det "bara" var en 110 hoppning hade jag som plan, mål och ambition att åka hem med en blå-gul rosett!
Resultat: 0+0 fel, 1:a av 32 st